Vilka material är bäst för jaktkläder?
De bästa materialen för jaktkläder kombinerar överlägsen temperaturreglering och komfort, som ull och merinoull, med slitstyrka, låg vikt och snabb torktid, vilket uppnås genom syntetmaterial som polyester, polyamid och nylon. Inget enskilt material är bäst i alla lägen utan det är samspelet mellan olika material som avgör hur väl ett plagg fungerar i fält. För att skapa funktionella jaktkläder kombineras dessa material ofta i lager eller i hybridplagg anpassade för specifika behov.
I jaktkläder är materialvalet avgörande eftersom kraven skiljer sig markant mellan exempelvis rörlig smygjakt eller fjälljakt och stillasittande drevjakt under kyliga dagar. Ett bra material ska fungera både när kroppen producerar mycket värme och när man står still under längre perioder, samtidigt som det inte avslöjar jägaren genom onödigt ljud eller begränsar rörelsefriheten.
Vilka fördelar finns med olika material på jaktkläder?
Naturmaterial som merinoull och ull erbjuder överlägsen temperaturreglering och hög komfort, medan syntetmaterial som polyester, fleece och softshell bidrar med slitstyrka, låg vikt och snabb torktid. Genom att kombinera natur- och syntetmaterial, både i samma plagg och enligt lager-på-lager-principen, går det att anpassa jaktkläderna efter olika jaktformer och förhållanden.
Merinoull ger mycket effektiv temperaturreglering och hög komfort. Materialet värmer även i fuktigt tillstånd, transporterar bort fukt effektivt och motverkar dålig lukt, vilket gör det särskilt lämpligt i underställ och mellanlager vid varierande aktivitetsnivåer och långa jaktdagar.
Ull, exempelvis i lodenplagg, erbjuder jämn värme, mycket låg ljudnivå och naturlig vattenavvisning. Det passar väl vid både drev- och smygjakt i kallare väder, men är tyngre än syntetmaterial och därmed mindre lämpat för högintensiv jakt, exempelvis för hundförare.
Polyester är ett lätt, slitstarkt och snabbtorkande syntetmaterial som används i baslager, mellanlager och yttertyger. Det transporterar bort fukt effektivt och fungerar bra vid aktiv jakt, men isolerar sämre än ull i fuktigt tillstånd och används därför ofta i kombination med andra material.
Nylon och polyamid används främst där hög slitstyrka krävs. De är mycket nötningståliga i förhållande till sin vikt och förekommer ofta i yttertyger samt som förstärkningar över knän, säte och armbågar. Utan borstning eller mjukbehandling kan materialen dock upplevas styvare och mer ljudliga.
Softshellmaterial kombinerar flera syntetmaterial i en stretchig och vindtät konstruktion som ger god rörlighet, låg ljudnivå och god vattenavvisning. Softshell andas mycket bra och torkar snabbt, vilket gör det särskilt lämpat för aktiv jakt. Materialet är inte helt vattentätt, men ger fullgott skydd mot lättare regn och snöfall.
Hur påverkar membran jaktkläderna?
Membran som Gore-Tex, Dermizax och Chevalite avgör hur väl jaktkläder skyddar mot vind och väta, samtidigt som de påverkar andningsförmåga, komfort och plaggets funktion över tid. Membran fungerar som en skyddande barriär som stoppar regn och blåst, men samtidigt släpper ut fukt i form av vattenånga från kroppen. I praktiken finns både porösa och icke-porösa membran, där skillnaden ligger i hur fukten transporteras bort och hur plagget upplevs vid olika aktivitetsnivåer. Utan membran klarar de flesta yttertyger endast lättare väta under kortare perioder.
I jaktkläder förekommer både välkända membran som Gore-Tex, vilka används av flera tillverkare, och tillverkarspecifika membran som exempelvis Chevalite, utvecklade för att möta respektive varumärkes krav inom jakt. Oavsett typ är membran avgörande vid jakt i regn, snö, blåst och fuktiga miljöer.
Gore-Tex är ett av de mest välkända och beprövade membranen i jaktkläder. Det är helt vind- och vattentätt samtidigt som det erbjuder god andningsförmåga. Gore-Tex används ofta i skalplagg för krävande väder och lämpar sig väl för fjälljakt, smygjakt i regn och andra jaktformer där väderskyddet inte får svikta.
Chevalite är Chevaliers egenutvecklade, PFAS-fria membran som kombinerar hög vattentäthet, god andningsförmåga och låg ljudnivå. Membranets hydrofila (icke-porösa) konstruktion gör att fukt transporteras ut effektivare när temperaturen och aktivitetsnivån ökar, vilket är en tydlig fördel vid aktiv jakt. Chevalite används både i yttertyget för maximalt skydd mot regn och blåst samt som hängande liner i kombination med borstat yttertyg, där extra tysthet och följsamhet prioriteras, exempelvis vid smygjakt.
Härkila HWS (Härkila Weather System) är Härkilas egenutvecklade membransystem, framtaget i samarbete med ledande membranspecialister och erfarna jägare för att möta nordiska jaktförhållanden. Det vind- och vattentäta membranet transporterar effektivt bort fukt genom att dra ut och fördela vattenånga över ytan, där den snabbt avdunstar. Med hög vattentäthet och god andningsförmåga fungerar HWS väl även vid hög aktivitetsnivå i tuffa väderförhållanden. Membranet används både i skalplagg för rörligare jakt och i fodrade jaktställ för drevjakt och vakjakt i kyla.
Seetex är Seelands egenutvecklade membran och förekommer i flera nivåer beroende på plaggens användningsområde. Det ger ett pålitligt skydd mot vind och väta och används ofta i prisvärda jaktställ för både rörlig och mer statisk jakt. Seetex prioriterar funktion och hållbarhet framför maximal andningsförmåga.
Dermizax är ett avancerat, icke-poröst membran som transporterar fukt genom molekylär rörelse snarare än genom porer. Det ger mycket hög vattentäthet och god andningsförmåga, särskilt vid hög aktivitet. Dermizax används främst i tekniska plagg för aktiv jakt där komfort och effektiv fukttransport är extra viktigt.
eVent är ett poröst membran med mycket hög andningsförmåga, vilket gör att fukt kan ventileras ut snabbt. Det lämpar sig särskilt väl för rörlig jakt och högintensiva aktiviteter, men kräver mer noggrant underhåll för att bibehålla sina egenskaper över tid.
PU-laminat är en enklare och mer kostnadseffektiv membranlösning som ger bra skydd mot vind och regn men generellt lägre andningsförmåga än premiumalternativen. PU-membran används ofta i instegs- och mellansegmentet och fungerar väl vid lugnare jakt eller kortare pass i sämre väder.
Vilken påverkan har olika förstärkningar på jaktkläderna?
Förstärkningar som Cordura, kevlarpaneler och Ripstop avgör hur slitstarka, skyddande och långlivade jaktkläderna är i utsatta områden. De påverkar inte bara plaggets hållbarhet, utan även komfort, rörlighet och i vissa fall jägarens säkerhet. Rätt placerade förstärkningar skyddar jaktkläderna mot slitage från vegetation, nötning från exempelvis vapenremmar och – vid vissa jaktformer – mot skador från vildsvinsbetar.
Cordura är ett mycket nötningståligt material som används där slitaget är som störst, exempelvis över knän, säte, armbågar och ibland längs nederdelen av benen. Det förlänger plaggets livslängd avsevärt vid exempelvis fjälljakt i tuff terräng eller för hundförare som rör sig genom täta planteringar. Cordura är något styvare än borstade yttertyger och kan upplevas mer ljudligt, vilket gör att det främst används i utsatta zoner snarare än över hela plagget.
Ripstop är en vävteknik där ett förstärkt rutmönster integreras i tyget för att förhindra att revor och hål sprider sig. Ripstop används ofta i lättare jaktplagg, exempelvis byxor och jackor för rörlig jakt, där låg vikt och god slitstyrka behöver kombineras. Det ger inte samma skyddsnivå som Cordura men ökar hållbarheten utan att påverka smidighet eller ljudnivå nämnvärt, något som kan vara avgörande vid smygjakt.
Kevlarförstärkningar används i jaktkläder där extra skydd är avgörande, framför allt vid vildsvinsjakt. Kevlar är mycket motståndskraftigt mot skär- och punkteringsskador och återfinns ofta i vildsvinsbyxor eller skyddande långkalsonger som bärs under jaktbyxorna. Dessa plagg används särskilt vid jakt i tät vegetation och spannmål, där skjutavstånden ofta är korta. Olika plagg erbjuder olika skyddsnivåer, och många är certifierade enligt fastställda standarder. Nackdelen med kevlar är ökad vikt och något begränsad rörlighet, vilket gör kevlarplagg mindre lämpade för långvarig, högintensiv jakt.
Utöver de vanligaste placeringarna är förstärkningar vid axlarna en viktig men ibland förbisedd detalj i jaktkläder. Här uppstår konstant friktion från vapenremmen och vid anläggning. Axelpartier förstärkta med slitstarka material minskar risken för nötning och kan även ge bättre grepp för remmen, vilket förhindrar att vapnet glider av axeln.
Hur bedömer man vattentäthet på jaktkläder?
Vattentäthet i jaktkläder bedöms främst genom vattenpelare, som mäts i millimeter (mm) och anger hur stort vattentryck ett material klarar innan fukt tränger igenom. Högre vattenpelare innebär bättre skydd, där 5 000 mm ger skydd mot lättare regn under kortare jaktpass, 10 000 mm fungerar för allroundjakt i normala nordiska förhållanden, medan 20 000 mm eller mer är anpassat för jakt i långvarig nederbörd och utsatta miljöer. För jaktkläder är vattenpelarvärdet ett viktigt riktmärke för hur väl plagget fungerar i olika väderförhållanden, men bör alltid ses i kombination med plaggkonstruktion och sömtejpning.
Ett vattenpelarvärde på omkring 5 000 mm ger ett grundläggande skydd mot lättare regn och kortare skurar. Denna nivå fungerar väl vid torrare väder eller jakt under kortare pass, men är ofta otillräcklig vid ihållande regn eller blötsnö.
Vid 10 000 mm klarar jaktkläderna normalt regn och fukt och detta betraktas ofta som en lägsta rekommenderad nivå för allroundjakt i nordiska förhållanden. Jaktkläder med denna vattentäthet fungerar bra vid både rörlig jakt och mer stillasittande jakt, förutsatt att sömmarna är tejpade och konstruktionen är genomtänkt.
Plagg med 20 000 mm eller mer erbjuder ett mycket högt skydd mot väta och är anpassade för tuffa väderförhållanden och långvarig nederbörd, under exempelvis krävande fjälljakt eller blöta drevjaktspass. Denna nivå ger även extra säkerhet när man sitter ned eller lutar sig mot något fuktigt och trycket mot tyget ökar.
Vilka andningsvärden bör man undersöka för jaktkläder?
Andningsförmåga i jaktkläder mäts främst genom RET och MVTR, två värden som visar hur effektivt plagget transporterar bort fukt i form av vattenånga från kroppen. God andningsförmåga är avgörande för att hålla sig torr och varm, särskilt vid rörlig jakt där kroppen producerar mycket värme och svett.
RET-skalan (Resistance of Evaporation of a Textile) anger hur stort motstånd ett material har mot att släppa igenom vattenånga. Till skillnad från många andra mätvärden gäller här att ett lägre värde är bättre. Ett RET-värde under 6 innebär mycket hög andningsförmåga och lämpar sig för högintensiv jakt som fjälljakt och för hundförare. RET-värden mellan 6 och 13 fungerar bra för allroundjakt som smygjakt, medan värden över 13 främst passar vid drevjakt eller andra lugnare jaktformer där kraven på ventilation är lägre.
MVTR (Moisture Vapour Transmission Rate) mäts i gram per kvadratmeter under 24 timmar (g/m²/24h) och visar hur mycket fukt som kan passera genom materialet under ett dygn. Här gäller motsatsen till RET – ju högre värde, desto bättre andningsförmåga. För jaktkläder fungerar värden runt 10 000 g/m²/24h bra vid lugnare jaktformer, medan 15 000–20 000 g/m²/24h eller mer är att föredra vid rörlig jakt och hög aktivitetsnivå.
Alla tillverkare redovisar inte både RET och MVTR och värdena kan även vara mätta enligt olika standarder. Därför bör andningsvärden alltid ses i kombination med plaggets konstruktion, ventilationsöppningar och till vilken jaktform det är tänkt att användas.
Vilka material på jaktkläder bör användas för olika väder och temperaturer?
För kyliga jaktdagar isolerar ull och syntetfoder effektivt, vind- och vattentäta membran håller regn och blåst ute och ventilerande material reglerar värmen under mer aktiv jakt. Genom att klä sig enligt lager-på-lager-principen och anpassa materialvalen efter både väder och aktivitetsnivå kan jaktkläder fungera effektivt vid kalla drevjakter såväl som vid aktiv fjäll- eller smygjakt.
Vid kallt väder och i snö används merinoull eller ull med fördel närmast kroppen tack vare sin goda temperaturreglerande förmåga, medan mellanlager i ull, fleece eller syntetisk isolering som Primaloft bidrar med stabil värme. Ytterplagg i ullmaterial som loden, eller plagg med syntetisolering kombinerat med vind- och vattentätt membran, hjälper till att bevara kroppsvärmen och hålla fukt och vind ute.
När nederbörd och fukt är de största utmaningarna behöver ytterplaggen stå emot regn och blötsnö under längre tid. Slitstarka syntetmaterial som polyester och polyamid i kombination med membran som Gore-Tex eller Chevalite samt tejpade sömmar ger ett tillförlitligt skydd. Detaljer som huva samt justerbara ärm- och benslut bidrar också till att hindra fukt från att ta sig in. En vattenpelare på 20 000 mm eller mer är ett bra riktmärke för jaktkläder som ska klara trycket även under riktigt blöta dagar.
I blåsiga förhållanden är vindtäthet minst lika viktig som vattentäthet, eftersom vind snabbt kyler ned kroppen genom att transportera bort kroppsvärmen. Membranförsedda plagg eller vindtäta material som softshell skyddar effektivt mot vind och kompletteras under kallare dagar med värmande mellanlager i fleece eller ull.
Vid varmare väder och hög aktivitetsnivå är jaktklädernas viktigaste funktion ventilation snarare än isolering. Lätta underställ i merinoull eller syntet, tunna mellanlager och ytterplagg med hög andningsförmåga gör att fukt effektivt kan transporteras bort från kroppen. Här prioriteras låg vikt och god ventilation framför maximal vädersäkring. Detaljer som ventilationsöppningar bidrar ytterligare till effektiv temperaturreglering. För denna typ av jakt och förhållanden är ett lågt RET-värde och ett högt MVTR-värde att föredra.