Bästa jaktkläderna

De bästa jaktkläderna är anpassade efter jaktform, väder och aktivitetsnivå med Härkila Moose Hunter 2.0 GTX och Chevalier Pointer Pro Chevalite som två toppval för smygjakt i varierande förhållanden och Alaska 1795 Tundra för drevjakt och vakjakt i kallare väder. Ett genomtänkt lager-på-lager-system med ett fukttransporterande underställ såsom Aclima Woolnet eller Alaska 1795 Superior Merino Base Layer Set, isolerande mellanlager i ull eller fleece samt ett vind- och vattentätt ytterlager skapar bästa möjliga förutsättningar för en lyckad jakt.

Jaktklädernas främsta uppgift är att hålla dig torr, lagom varm och rörlig, utan att skapa onödigt ljud. Detta uppnås genom tysta, borstade material i kombination med vind- och vattentäta membran som Gore-Tex eller Chevalite. Rätt passform, färgsättning och funktionella detaljer såsom radiofickor, snölås och patronhållare bör alltid väljas utifrån den aktuella jaktformen.

Vilka är bästa jaktkläderna för respektive jaktform?

Olika jaktformer och förutsättningar ställer olika krav på valet av jaktkläder, vilket gör att man ofta behöver anpassa klädseln efter både årstid och jaktform. I grunden är det framför allt hur mycket jägaren rör sig och vilken miljö jakten bedrivs i som avgör vilka kläder som fungerar bäst för respektive jaktform.

För passkytten under höstens drevjakter, vid vakjakt eller åteljakt är värme och komfort högsta prioritet. Här är ett varmt underställ i ull, ett tjockare mellanlager i fleece eller ull samt ett fodrat jaktställ med skydd mot vind och väta det bästa valet. Eftersom fingrar och tår ofta kyls ner först är fodrade stövlar eller kängor samt varma handskar viktiga delar av utrustningen. På senare år har även elektroniska värmeplagg, såsom värmevästar, strumpor och handskar, blivit allt vanligare och ger ett smidigt sätt att reglera temperaturen under långa pass.

För den aktiva jägaren som rör sig mycket under jaktdagen behöver andra egenskaper prioriteras. Vid smygjakt, ripjakt på fjället eller toppfågeljakt är smidighet, låg vikt och god andningsförmåga avgörande. Kläderna ska skydda mot vind och väta men samtidigt effektivt släppa ut överskottsvärme. Ett tunt underställ, anpassade mellanlager för temperaturreglering och ett smidigt ytterlager ger rätt balans för denna typ av jakt.

Även färgsättning och mönster skiljer sig beroende på jaktform. Vid drevjakt är säkerhet avgörande, vilket innebär att passkyttar och hundförare ska kunna se varandra tydligt och därför alltid bör bära någon form av signalfärg. Vid smygjakt och småviltsjakt är målet i stället att smälta in i omgivningen för att undvika att bli upptäckt av viltet. Vid fjälljakt vintertid är snökamouflage ett naturligt val, medan bock- eller duvjakt i augusti ofta kräver ett effektivt lövcamouflage som passar den gröna omgivningen.

Vilka varumärken på jaktkläder är populära bland jägare?

Idag finns det en uppsjö av varumärken för jaktkläder anpassade för olika typer av jakt och jägare. Chevalier och Härkila är två exempel på mycket välkända svenska varumärken vars högkvalitativa kläder har vunnit stor popularitet både i Sverige och Europa. Pinewood och Swedteam är två andra svenska tillverkare som har tagit fram sina jaktkläder för att passa den svenska jägarens behov.

Det finns även många utländska märken som har vunnit stor popularitet i Sverige. Alaska 1795 är ett finskt märke som är känt för sina prisvärda jaktkläder som är utvecklade för att passa miljöer som är mycket lika våra svenska. Ett annat varumärke som har fått allt fler användare i Sverige under senare år är Swazi. Swazi är ett nyzeeländskt varumärke utvecklat för krävande bergsjakt där vädret kan skifta snabbt och kläderna utsätts för hårda påfrestningar

Många varumärken på jaktkläder är även populära utanför jakten. Alan Paine, Laksen och Barbour tillverkar alla jaktkläder av mer klassisk engelsk stil med stort fokus på exempelvis tweed och vaxade oljejackor som passar lika bra på skjutbanan och andjakten som i vardagslivet.

Vilka material och membran ger bäst skydd mot väta och vind i jaktkläder?

I moderna jaktkläder samverkar material och membran för att skapa ett plagg som både skyddar mot väta och vind och samtidigt är bekvämt att bära under längre tid. Yttertyget står främst för slitstyrka, ljudnivå och känsla. Membranets uppgift är däremot att fungera som en skyddande barriär mot regn och blåst. Ett membran är nödvändigt eftersom de flesta material inte är helt vattentäta i sig. Det finns visserligen material som kan stå emot väta, till exempel tätt vävd ull eller behandlade tyger med vattenavvisande impregnering, men dessa klarar oftast bara lättare regn under begränsad tid. Vid ihållande regn eller hård vind tränger fukt förr eller senare igenom och det är därför de flesta högpresterande jaktkläder kombinerar ett slitstarkt yttertyg med ett tekniskt membran. Tillsammans ger de ett effektivt skydd mot väder och vind, samtidigt som komfort, rörlighet och funktion bibehålls under hela jaktdagen.

Gore-Tex är ett vida använt membran som är ett mycket pålitligt alternativ för jakt i regnigt och blåsigt väder. Gore-Tex är både vind- och vattentätt samtidigt som det släpper ut fukt från kroppen, vilket minskar risken att bli kall vid fysisk aktivitet. Materialet används ofta i skalplagg för krävande förhållanden och passar särskilt bra vid exempelvis smygjakt, fjälljakt och andra mer aktiva jaktformer.

Chevalite är ett annat membran som ger ett effektivt skydd mot vind och väta men med en mjukare och tystare känsla än många traditionella skalplagg. Chevalite är Chevaliers egenutvecklade membran och är anpassat specifikt för jakt.

När det kommer till material är polyester och polyamid två av de vanligaste syntetmaterialen i moderna jaktkläder. Båda materialen är slitstarka, lätta och torkar snabbt, vilket gör dem väl lämpade som yttertyg i skalplagg och hybridlösningar. Polyamid är generellt starkare och mer nötnings­tåligt i förhållande till sin vikt och används därför ofta i extra utsatta partier som knän, armbågar och säte. Polyester är något mjukare, mer formstabilt och kan upplevas tystare i rörelse. Varken polyester eller polyamid är vattentäta i sig, men kombineras ofta med membran och vattenavvisande impregnering för att ge ett effektivt skydd mot väta och vind.

Fleece används främst som mellanlager men förekommer även som ytterlager i vissa plagg. Materialet är tyst och bidrar med effektiv värme och god fukttransport, men ger inget skydd mot vind eller regn utan kompletterande membran. I vissa plagg kombineras fleece med vindtäta lager för ökad funktion.

Det finns även naturmaterial som har goda naturliga egenskaper. Loden är ett klassiskt ullmaterial som är tyst, värmer även i fuktigt tillstånd och är naturligt vattenavvisande. Tack vare sina egenskaper fungerar loden bra i de flesta jaktsituationer, men det är tyngre än syntetiska material och klarar inte långvarigt regn. Ull används även i underställ och mellanlager, där materialets temperaturreglerande och luktresistenta egenskaper gör stor skillnad under längre jaktdagar.

Läs mer om vilka material och membran som är bäst för jaktkläder➡️

Hur hittar man rätt passform och storlek på jaktkläder?

Jaktkläder från olika varumärken kan skilja sig åt både i passform och storlek, vilket gör det viktigt att välja plagg som passar just din kropp och ditt sätt att jaga. Eftersom jakten ställer krav på tyst rörelse och god rörlighet är rätt passform avgörande för både komfort och funktion. De flesta tillverkare erbjuder därför jaktkläder i separata herr- och dammodeller med tydliga storleksguider. Produktrecensioner kan också ge värdefull vägledning kring hur andra användare har upplevt plaggen.

Eftersom jaktkläder är konstruerade för att användas aktivt i krävande miljöer är de ofta utrustade med stretchpaneler, förstärkningar på utsatta partier samt justerbar midja, ärm- och benslut. Dessa detaljer gör det möjligt att finjustera passformen och ökar både rörelsefrihet och slitstyrka.

Hur kläderna ska användas bör också styra valet av passform. För passkytten under vinterns drevjakter är en något rymligare passform ofta att föredra, så att det finns plats för både underställ och tjockare mellanlager. För smygjägaren är däremot en tajtare passform ofta bättre, eftersom den minskar risken för prassel och gör det lättare att röra sig tyst och smidigt genom terrängen.

Läs mer om hur jaktkläder ska sitta➡️

Hur påverkar pris och budget valet av jaktkläder?

Priset på jaktkläder speglar ofta material, konstruktion och livslängd. Dyrare plagg har oftare bättre membran, mer hållbara sömmar/dragkedjor, bättre passform och funktioner som är genomtänkta för jakt.

Vad som är rätt prisklass är naturligtvis individuellt men en bra utgångspunkt är att fundera på hur mycket kläderna kommer användas. Den inbitne jägaren som är ute varje helg, oavsett väder och vind, ställer andra krav på sina kläder än jägaren som är med på två drevjakter per säsong. Även jaktformen som kläderna är tänkta att användas för kan påverka prisklassen. Fjälljägaren som är ute i vildmarken och kanske sover i tält måste kunna lita till fullo på sin utrustning medan åteljägaren som sitter i en varm vakkoja inte är lika beroende av sina kläder.

Vilka mätvärden och certifieringar är relevanta för jaktkläder?

Vid val av jaktkläder finns det även några mätvärden och certifieringar som är bra att hålla ett extra öga på. Dessa värden ger en tydligare bild av hur väl plagget skyddar mot väta, hur bra det ventilerar och hur hållbart det är ur både funktionellt och miljömässigt perspektiv.

Ett av de vanligaste måtten på vattentäthet är vattenpelare, som anges i millimeter. Värdet visar hur stort vattentryck ett material klarar innan fukt tränger igenom. För jaktkläder brukar ett vattenpelarvärde på omkring 10 000 mm räcka för normalt regn, medan 15 000–20 000 mm eller mer ger ett säkrare skydd vid ihållande regn. Ju högre vattenpelare, desto bättre skydd mot väta, men ofta på bekostnad av något lägre smidighet om plagget inte är välkonstruerat.

Andningsförmåga är ett annat viktigt mätvärde och anges i gram per kvadratmeter under 24 timmar (g/m²/24h). Det visar hur mycket fukt i form av vattenånga som kan transporteras bort från kroppen. Vid aktiv jakt, om du går som hundförare eller skidar på fjället, är god andningsförmåga avgörande för att undvika att bli fuktig och kall. Generellt kan man säga att värden runt 10 000 g/m²/24h fungerar bra för lugnare jakt, medan 15 000–20 000 g/m²/24h eller mer är att föredra vid mer rörlig jakt.

För att ett plagg ska vara helt vattentätt räcker det inte med ett bra membran – även sömmarna måste hålla tätt. Därför är sömtejpning en viktig detalj i jaktkläder som ska stå emot regn. Genom att tejpa sömmarna på insidan förhindras vatten från att tränga in genom nålhålen i tyget. Fullt tejpade sömmar ger det bästa skyddet, särskilt vid långvarig exponering för regn och fukt och detta brukar skrivas ut i produktinformationen.

Yttertygets vattenavvisande behandling, ofta kallad DWR (Durable Water Repellent), spelar också en stor roll för plaggets funktion. DWR gör att vatten pärlar sig och rinner av tyget i stället för att sugas upp. I dag används allt oftare fluorkarbonfri DWR, vilket innebär att impregneringen är fri från PFAS-ämnen och därmed ett mer miljövänligt alternativ. Även om en fluorkarbonfri DWR kan behöva underhållas något oftare, ger den fortfarande ett effektivt skydd mot lättare regn och smuts.

Vilka jaktkläder i lager på lager rekommenderas under jaktstället?

Precis som för alla friluftsaktiviteter gäller lager-på-lager-principen även för jaktkläder. Med ett underställ som hanterar fukt, ett mellanlager som isolerar och ett ytterlager som skyddar mot vind och väta kan vi hålla oss torra och lagom varma under hela jaktdagen.

Närmast kroppen bärs understället, vars främsta uppgift är att transportera bort fukt och hålla kroppen torr. Underställ i merinoull är mycket populära tack vare sin naturliga temperaturreglering. Merinoull värmer även när det blir fuktigt, känns mjukt mot huden och motverkar dålig lukt, vilket är en stor fördel under långa eller flerdagarsjakter. Syntetiska underställ, ofta i polyester, har i stället fördelen att de transporterar bort fukt mycket effektivt och torkar snabbt. De passar särskilt bra vid högre aktivitetsnivåer, men kan upplevas kallare när tempot sjunker och håller inte värmen lika bra som ull om de blir fuktiga.

Ovanpå understället används ett eller flera mellanlager som står för merparten av isoleringen. Fleece är ett vanligt val tack vare sin låga vikt, god värme i förhållande till tjocklek och effektiv fukttransport. Det är särskilt lämpligt vid aktiv jakt där rörlighet och ventilation är viktigt. Ull fungerar också mycket bra som mellanlager och ger jämn värme, låg ljudnivå och bra isolering även i fuktiga förhållanden. Ullplagg är ofta något tyngre än fleece men uppskattas vid lugnare jaktformer och kallare väder.

Ytterst bärs jaktstället, som ska skydda mot vind, regn och slitage. Ett ofodrat skalställ ger maximal rörlighet och gör det enkelt att anpassa värmen med olika lager under. Det är ofta förstahandsvalet för exempelvis smygjakt. Ett fodrat jaktställ ger däremot extra värme direkt i plagget och passar bra vid kallare väder och mer stillasittande jakt, perfekt för passkyttar eller vid vakjakt. Nackdelen är att det kan bli för varmt vid hög aktivitet och upplevas lite klumpigt.

För extra värme vid kyla eller stillasittande jakt kan värmeväst eller andra värmekläder vara ett effektivt komplement. Eluppvärmda västar och plagg ger riktad värme över bröst och rygg och kan enkelt slås av och på vid behov. Även värmehandskar och sulor håller effektivt fingrar och tår varma även under riktigt kalla dagar.

Slutligen spelar accessoarer en avgörande roll för helhetskomforten. Strumpor i ull eller ullblandning håller fötterna varma och torra även under långa dagar. För händerna är tunna linerhandskar eller skyttehandskar i kombination med varmare ytterhandskar eller muff en populär lösning. Värmekuddar eller eluppvärmda handskar kan också vara ett smidigt alternativ. Mössa och halsduk eller balaklava är ofta skönt under kalla dagar och finns i många olika varianter.

Vilket kamouflagemönster och vilka signalfärger bör man välja?

Skogskamouflage i dova färger är det vanligast förekommande kamouflagemönstret i Sverige och används främst vid smygjakt eller vakjakt medan orange eller röd signalfärg används i Sverige vid drevjakt och klappjakt. Syftet med kamouflage är att dölja sig för viltet medan signalfärger istället används av säkerhetsskäl.

Vid smygjakt eller vakjakt som bedrivs på egen hand kan ett effektivt kamouflage vara avgörande för jaktens utfall. Kamouflagets främsta uppgift är inte bara att matcha omgivningens färger, utan att bryta upp jägarens siluett och göra konturer svårare att urskilja. Viltets färgseende är ofta begränsat, men de är skickliga på att uppfatta avvikande former och rörelser i landskapet. Valet av färg och mönster bör därför anpassas efter miljön där jakten bedrivs. Vid fjälljakt vintertid är snökamouflage det naturliga valet, medan jakt i skogs- och jordbrukslandskap kräver olika nyanser av grönt och brunt. Kamouflage är särskilt viktigt vid fågeljakt, då många fågelarter har mycket god syn. Vid exempelvis duv-, gås- och skarvjakt kan fel kamouflage snabbt förstöra en jaktdag. Extra stor vikt bör läggas vid att kamouflera händer och ansikte, eftersom dessa kroppsdelar rör sig mest och lätt avslöjar jägaren.

När jakten bedrivs gemensamt, framför allt vid drevjakt och klappjakt, är säkerhet alltid högsta prioritet. Då är det som regel nödvändigt eller obligatoriskt att bära signalfärg, oftast orange eller rött, för att jägare och hundförare tydligt ska kunna se varandra. Signalfärg kan bäras i form av accessoarer som keps, mössa eller halskrage, eller som hela plagg såsom väst eller jacka. För hundförare, som rör sig genom såten, är hög synlighet särskilt viktig och de bär därför ofta helt signalfärgade jaktställ för att synas tydligt på avstånd.

Vid jakt utomlands är det viktigt att ta reda på vilka lokala regler som gäller. Kraven på mängd, placering och typ av signalfärger kan skilja sig mellan länder och jaktformer, även vid jakt som annars bedrivs som smygjakt.

Vilka funktioner och detaljer är viktigast i ett jaktställ?

Ett tyst tyg med förstärkningar på utsatta partier, vattentäta dragkedjor och praktisk förvaring i form av radiofickor och värmefickor är de viktigaste funktionerna och detaljerna i ett jaktställ. Det är dessa detaljer som gör att jaktstället fungerar tillförlitligt i varierande väder, håller över tid och är anpassade efter jägarens faktiska behov i fält.

Ett tyst tyg med borstad yta är en av de mest avgörande egenskaperna i jaktkläder, särskilt vid smyg- och vakjakt där ljud kan avslöja jägaren. En borstad yta innebär att yttertyget har behandlats för att få en mjuk, lätt ruggad struktur som minskar friktion och dämpar ljud när tyget rör sig mot vegetation, utrustning eller andra delar av plagget. Hur tyst ett plagg upplevs beror dock inte enbart på ytan, utan även på materialets tjocklek, vävteknik och eventuell membrankonstruktion. Moderna jaktkläder kombinerar ofta borstad ytterväv med tekniska membran, vilket möjliggör både låg ljudnivå och effektivt skydd mot vind och väta. Nackdelen är att borstade ytor generellt kan vara något mer känsliga för slitage än släta tyger, vilket gör kvalitet och förstärkningar extra viktiga för plaggets livslängd.

Förstärkta partier över utsatta områden som axlar, armbågar, knän och säte är därför vanligt förekommande och bidrar till ökad slitstyrka och hållbarhet. Just knän och säte är också områden där väta lättare kan tränga igenom, eftersom tyget belastas och sträcks när man sitter ned. Många jaktbyxor är även utrustade med snölås och benkrokar som förhindrar att snö, smuts och fukt tar sig in i kängorna, en tydlig fördel vid jakt i blöt, snörik eller fjällnära miljö.

Ventilationsdragkedjor är en annan central funktion, särskilt vid aktiv jakt. De gör det möjligt att snabbt släppa ut överskottsvärme utan att behöva ta av ytterplagget, vilket hjälper till att hålla en jämn kroppstemperatur. Ventilationen är ofta placerad under ärmarna på jackan eller längs benen på byxorna. För bästa väderskydd bör dragkedjor vara tejpade eller vattenavvisande, särskilt på exponerade fickor och frontöppningar. Tvåvägsdragkedjor ger ytterligare flexibilitet genom att underlätta ventilation, åtkomst till mellanlager och bekvämt sittande med jackan stängd. En avtagbar och justerbar huva är också en viktig detalj som gör det möjligt att anpassa skyddet mot vind och regn utan att begränsa sikten.

Praktisk förvaring är en annan avgörande faktor i ett jaktställ. Vid drevjakt är en radioficka med antennöglor särskilt användbar, eftersom den gör att jaktradion kan bäras säkert och lättåtkomligt utan att sladdar eller skogsantenn är i vägen. För vänsterskyttar är det viktigt att radion kan placeras på höger sida av jackan så att den inte stör anläggningen. Många jackor har även en ryggficka, ofta kallad viltficka, som ger extra förvaringsutrymme för exempelvis handskar, förstärkningsplagg eller mindre vilt. Värmefickor med fleecefodrad insida är en uppskattad detalj vid drevjakt, då de gör det enkelt att hålla händerna varma. Patronhållare, ofta placerade i bröst- eller benfickor, är en annan detalj som återfinns hos vissa tillverkare.

Vilka jaktställ passar för drevjakt och vakjakt i kyla?

Vid drevjakt och vakjakt under kalla dagar ger ett varmfodrat jaktställ med vind- och vattentätt yttertyg det mest effektiva skyddet mot både kyla och nederbörd. En vanlig svag punkt för värmeförlust är midjan, där varm luft lätt kan smita ut. Därför är många vinterfodrade jaktbyxor utformade med hög midja som går upp över ryggslutet och hålls på plats med hängslen, ofta kallade bibs. Vid riktigt kalla förhållanden kan även en jaktoverall vara ett bra val, eftersom den effektivt eliminerar värmeläckage i midjan. Nackdelen är att overaller ofta upplevs som mer otympliga och ger mindre möjlighet att reglera värmen.

Syntetiskt foder är det vanligaste valet i moderna jaktkläder och består oftast av polyesterbaserade isoleringsmaterial. Ett välkänt exempel är Primaloft, som ger mycket värme i förhållande till låg vikt och behåller sin isolerande förmåga även i fuktiga miljöer. Materialet torkar snabbt och packas effektivt, vilket gör det särskilt väl lämpat för jakt i kallt och omväxlande väder.

Fodrets uppgift är att bevara värmen, men för att skydda mot vind och väta krävs även ett membran eller en effektiv impregnering i yttertyget. Vid vinterjakt i snö, slask och blåst är det därför viktigt att kontrollera jaktställets vattentäthet, exempelvis genom att se över angivna vattenpelarvärden.

Ett allt vanligare sätt att öka värmen utan att använda mycket tjocka plagg är värmeplagg. Elektriska värmevästar som ger riktad värme över bröst och rygg är särskilt populära, eftersom värmen snabbt sprids i kroppen. Vid köp bör man kontrollera batteritid samt om batteri ingår eller behöver köpas separat, exempelvis i form av powerbank. Även värmehandskar och värmestrumpor används ofta, då fingrar och tår är extra utsatta vid kyla.

Slutligen är accessoarer som skyddar huvud, hals och händer avgörande för komforten vid vinterjakt. Mössa, balaklava eller halsduk i merinoull värmer effektivt och är behagliga att bära under längre pass. Handskar är ofta den svåraste kompromissen, då de behöver ge både värme och tillräcklig rörlighet för säker vapenhantering. En vanlig lösning är att kombinera tunna skjuthandskar med tjockare tumvantar, muff eller värmelösningar som värmepåsar eller elektrisk värme, för att förena värme med funktion.