Bäverjakt

Bäverjakt har traditionellt bedrivits mycket hårt på grund av det värdefulla bäverskinnet och bävergället. I dag jagas bäver främst genom vakjakt under morgon och kväll i månadsskiftet april–maj, dels som skyddsjakt för att motverka uppdämning av vattendrag, dels för köttets skull. Den nattaktiva bävern jagas med kulvapen i klass 1 eller 2, eller med slagfälla, i anslutning till sin hydda. Bäverjakt är en jaktform som bjuder på både spännande jakt och fina naturupplevelser.

Hur ser jakttider och regler ut för bäverjakt?

Bäverjakt får bedrivas dygnet runt från den 1 oktober till den 10 maj söder om Dalarnas och Gävleborgs län, och till och med den 15 maj i Dalarnas och Gävleborgs län samt i alla län norr om dessa.

För att få jaga bäver krävs godkänd jägarexamen, jakträtt på marken eller markägarens tillstånd samt giltig vapenlicens för kulvapen i klass 1 eller 2. Bäver får även jagas under så kallad uppsiktsjakt och med fällor. Fällfångst kräver dock särskilt tillstånd samt utbildning.

Bäverjakt får bedrivas från båt, men om båten har motor måste den ha varit avstängd i minst en minut innan skott får avlossas. Även kanot, kajak, flytring och liknande farkoster får användas vid bäverjakt och underlättar ofta både själva jakten och bärgningen av fälld bäver.

Trots att bävern är nattaktiv och jakten får bedrivas dygnet runt är endast traditionell optik tillåten, och jakten bedrivs därför främst i gryning och skymning. Mörkersikten och artificiellt tillfört ljus är alltså inte tillåtet vid bäverjakt.

Vilken utrustning behöver man för bäverjakt?

Eftersom bävern lever hela sitt liv i och omkring vatten bedrivs jakten också i denna miljö, vilket ställer särskilda krav på utrustningen. Detta påverkar framför allt valet av kläder, som bör ge ett bra skydd mot väta. Vattentäta kängor eller höga stövlar rekommenderas därför. I vissa fall kan vadarbyxor ge möjlighet att komma åt svåråtkomliga platser och kan även vara ett oumbärligt hjälpmedel för att bärga en skjuten bäver som ligger i vattnet eller har sjunkit till botten. Även valet av studsare kan påverkas. Exempelvis är en slitstark syntetkolv som är mindre känslig för vatten och smuts ofta att föredra framför en fin träkolv.

Eftersom bäverjakt främst bedrivs i gryning och skymning är ett kikarsikte med god ljustransmission och stor objektivdiameter att föredra. En handkikare med stort ljusinsläpp samt en avståndsmätare gör det dessutom enklare att både upptäcka bävern och avgöra om den befinner sig på ett skjutavstånd man känner sig bekväm med.

Bävern är ett relativt litet mål och ett stabilt skjutstöd är därför ett mycket bra hjälpmedel vid bäverjakt. Tripods med klämma där man kan fästa bössan, eller 4 Stable Stick, erbjuder mycket bra stöd, men även andra typer av tripods och bipods fungerar väl. För liggande skytte finns också flera benstöd som fästs på framstocken.

Det är också viktigt att ha rätt utrustning för att bärga bävern efter skott. En stark ficklampa eller pannlampa gör det enklare att lokalisera bävern, och båtshake, rep samt vadarbyxor är bra hjälpmedel för att få upp den ur vattnet. Tillgång till båt, kanot eller annan vattenfarkost är också en klar fördel.

Även om en bäver sällan väger mer än cirka 25 kg kan den vara tung att bära i vått tillstånd, och någon form av viltpulka eller viltdragare kan därför underlätta transporten.

Vilka kalibrar och kulor rekommenderas för bäverjakt?

Bäver får jagas med kulvapen i klass 1 och 2, men eftersom jakten bedrivs i anslutning till vatten rekommenderas ofta något kraftigare jaktkalibrar som 6,5x55, .308 eller 30-06, tillsammans med kraftigt expanderande kulor som exempelvis Norma Tipstrike eller Hornady V-MAX. Syftet är att uppnå god knall-och-fall-effekt samt att minimera risken för rikoschetter.

En skadeskjuten bäver som dyker kan vara mycket svår att hitta, och valet av kula och kaliber bör därför syfta till att stoppa bävern så snabbt som möjligt. Många väljer därför varmintkulor eller andra mjukare jaktkulor. Eftersom kulor kan studsa på vattenytan är valet av en mjuk, snabbt expanderande kula också ett viktigt steg för att minska rikoschettrisken.

Om syftet med bäverjakten är att ta tillvara på pälsen eller minimera köttförstöring kan även detta påverka val av kula och kaliber. Säkerhet och god jaktetik ska dock alltid prioriteras, och en expanderande kula måste användas vid svensk bäverjakt.

Upptäck vårt sortiment för handladdning➡️

Hur väljer man en bra plats för bäverjakt?

Att välja rätt plats för bäverjakt handlar om att förstå bäverns vanor, var den fäller träd, samlar pinnar och söker föda, och sedan närma sig dessa platser med rätt vind och alltid säkerställa ett fullgott kulfång.

När man har lokaliserat en bäverhydda kan spår som fällda träd, spån från trädfällning och gångar i strandbanken upp och ned ur vattendraget ge en god bild av bäverns rörelsemönster. Ingången till hyddan ligger under vatten för att hindra rovdjur från att ta sig in, och skottchanserna uppstår därför när bävern är ute för att fälla träd eller söka föda. Bäverns favoritföda består bland annat av sälg, asp och björk, och förekomsten av dessa träd kan ge en indikation på var den födosöker.

När man väljer pass bör man försöka ha överblick över så många av dessa platser som möjligt och samtidigt se till att ha vinden i ansiktet. Bävern har ett mycket gott luktsinne och förlitar sig i hög grad på detta för att upptäcka faror. Att ha kontroll på vinden är därför en förutsättning för en lyckad bäverjakt.

Att noggrant tänka igenom var man har kulfång är en förutsättning vid bäverjakt, särskilt eftersom kulor kan studsa på vattenytan. Man bör därför i möjligaste mån eftersträva att skjuta bävern på land, vilket även ger större träffyta och underlättar bärgningen. Om skott avlossas mot bäver i vatten är det en fördel att sitta upphöjt och ha god överblick över omgivningen.

När på dygnet och året är bävern mest aktiv?

Även om bäverjakt får bedrivas från den 1 oktober förknippas den främst med tidiga morgnar och sena kvällar i april och maj. Under denna period finns det begränsat med annat lovligt vilt, och dagarna är både längre och ljusare, vilket kan ge fantastiskt fina jaktupplevelser.

Även om bävern inte går i ide uppehåller den sig under vintern främst i sin hydda, där den livnär sig på bark och kvistar från lövträd som den samlat under hösten. Det är därför främst under höst och vår som man har chans att träffa på bävern. Eftersom hösten ofta präglas av drevjakt och jakt på klövvilt bedrivs bäverjakt i praktiken främst på våren.

Bävern är nattaktiv, men eftersom mörkersikten och lampor inte får användas vid bäverjakt bedrivs jakten främst i gryning och skymning. Därför är april och maj, när dagarna blir längre och temperaturen stiger, högsäsong för bäverjägaren. Klara kvällar med fullmåne kan dessutom ge möjlighet att förlänga jakten in på natten, då bävern är som mest aktiv men skjutljuset vanligtvis inte räcker till.

Vilka strategier och metoder fungerar bäst vid bäverjakt?

Bäverjakt bedrivs främst som vakjakt eller smygjakt från land, men även jakt från båt, kajak och flytring förekommer. Bäver kan också jagas med fälla, men då krävs särskilt tillstånd samt utbildning.

Vakjakt från land handlar om att ta en strategisk position i ett område där bävern är aktiv och sedan vänta på att den ska visa sig. Vakjakt kan vara tålamodskrävande, och att förbereda sin vakplats med ett stabilt skjutstöd, en bekväm stolsryggsäck eller sittunderlag samt fika eller snacks gör jakten trevligare och säkerställer att man är redo när bävern dyker upp. Avgörande vid val av pass är att sitta rätt i vind. Bävern har ett välutvecklat luktsinne och söker snabbt tryggheten under vattnet vid minsta misstänksamhet. Synen är inte lika utvecklad, så även om kamouflage kan vara en fördel är det inte lika avgörande som vid många andra jaktformer.

Om man inte vet var bävern befinner sig kan det vara effektivt att smyga i området runt hyddan för att få syn på den eller hitta tecken på var den uppehåller sig. Bävern kan uppfatta vibrationer i marken, så precis som vid annan smygjakt är det viktigt att röra sig långsamt, försiktigt och ljudlöst samt att hela tiden ha kontroll på vinden.

Jakt från båt kan ge tillgång till platser och skjutvinklar som inte går att nå från land. En utmaning vid båtjakt är att få en tillräckligt stabil skjutställning. Knästående skytte med stöd mot relingen eller, om möjligt, liggande skytte rekommenderas för att uppnå bättre stabilitet.

Hur ska skott placeras vid bäverjakt?

Vid bäverjakt ska skott mot bäverns hjärt- och lungområde eftersträvas, eftersom det ger en stor träffyta och hög dödlighet. Det innebär att man helst bör vänta tills bävern kommer upp på land innan skott avlossas. Huvudskott på simmande bäver ökar risken för skadeskjutning markant, liksom risken att bävern sjunker och inte återfinns.

Jämfört med många andra vilt utgör bävern ett relativt litet mål, och eftersom jakten ofta bedrivs i grynings- eller skymningsljus är korta skjutavstånd och ett stabilt skjutstöd starkt att rekommendera. Flacka skottvinklar ska undvikas, särskilt vid vatten där rikoschettrisken ökar.

Det är lätt hänt att en bäver som sitter vid strandkanten faller ner i vattnet efter skottet, och en påskjuten bäver söker sig instinktivt mot tryggheten under ytan. Korta skjutavstånd gör även att man snabbare kan ta sig till skottplatsen för att bärga bävern eller vid behov följa upp med ett omedelbart uppföljningsskott.

Hur säkerställer man säkerhet och etik vid bäverjakt nära vatten?

Eftersom bäverjakt bedrivs vid vatten ställs särskilda krav på säkerhet och etik, framför allt när det gäller att hitta påskjutna bävrar innan de sjunker samt hantera rikoschettrisken vid skott över vatten.

För att undvika skadeskjutningar och minimera risken att bävern sjunker till botten och inte kan bärgas bör man alltid eftersträva skott mot hjärt- och lungområdet. Om möjligt bör man låta bävern gå upp en bit på land innan skott avlossas, för att minska risken att den faller ner i vattnet efter träff. Genom att låta bävern gå upp på land får man dessutom ofta bättre kulfång. En kula kan rikoschettera mot vattenytan, och vatten är därför inte att betrakta som kulfång. Om skott tas mot en simmande bäver är det avgörande att ha god uppsikt över närområdet och att undvika skott i flack vinkel mot vattenytan. Att ta pass på en höjd intill vattnet ger både bättre överblick och säkrare kulfång.

En bäver kan stanna under vattenytan i cirka 15 minuter, och eftersom en påskjuten bäver som regel dyker kan ett eftersök bli problematiskt. Att minimera risken för skadeskjutning genom att använda ett väl inskjutet vapen, ett stabilt skjutstöd och att avstå från osäkra skott är därför mycket viktigt. Det är också bra att tänka på att skjutavstånden ofta är korta, särskilt vid jakt från båt, vilket innebär att kulan normalt träffar lägre än siktlinjen om vapnet är inskjutet på exempelvis 100 meter.

Även om bävern sitter på land och skottet är dödande är det inte ovanligt att den faller ner i vattnet och sjunker. En båtshake, dragg eller ett grovt kastspö med tung pilk kan därför vara värdefulla hjälpmedel. Det händer också att ett dopp krävs för att bärga bävern, så att packa med badbyxor eller ett extra ombyte är ingen dum idé.

Vilka smarta tips ökar chansen till en lyckad bäverjakt?

• Rekognosera jaktmarken i dagsljus för att få en uppfattning om bäverns vanor och rörelsemönster.
• Leta ut lämpliga pass i dagsljus och förbered dem genom att röja rena skottfält, ta bort prasslande pinnar och säkerställa att du kan sitta bekvämt och ta skott i en avslappnad position.
• Om du vet var bävern tar sig upp och ner ur vattnet och var den har sina matplatser kan du inför jakten röja sly som kan vara i vägen när skottchansen uppenbarar sig.
• Var på plats och i ordning i god tid för att inte störa bävern när den är på väg till eller från hyddan. Se till att vara på plats i god tid innan solens upp- eller nedgång.
• Skjut in ditt vapen och öva på de skjutavstånd som matchar dem du förväntar dig under bäverjakten – de är ofta kortare än på skjutbanan.
• Ta med utrustning för att kunna bärga en skjuten bäver ur vattnet.
• Lukten är bäverns mest utvecklade sinne, så se till att alltid ha koll på vinden.

Hur tar man hand om fälld bäver, skinn och kött?

Traditionellt har bävern jagats hårt för sin extremt täta päls och det speciella bävergället. Även om efterfrågan på dessa produkter inte är lika stor i dag är det många jägare som tar tillvara på både skinn och gäll för eget bruk. Bävern ses sällan som ett matvilt, men bäverkött är en både välsmakande och hållbar resurs.

Beroende på hur bävern är skjuten kan det vara väl värt att ta tillvara på pälsen. Den kan bli ett mycket skönt sittunderlag till höstens drevjakter eller en värmande handmuff. Vill man inte bereda skinnet själv kan det lämnas in för professionell beredning. Om man flår själv gäller det framför allt att vara försiktig kring de två doftkörtlarna som innehåller bävergället och sitter vid analöppningen. Bävergäll har en mycket distinkt doft som är svår att få bort från kläder eller utrustning som kommit i kontakt med vätskan.

Även om bäverkött inte är det viltkött som får mest uppmärksamhet anses det av många vara en riktig delikatess. Framför allt låren och ryggen är fina styckdetaljer som kan tillagas på många sätt och gör sig särskilt bra rökta.

Med sina framträdande tänder är ett bäverkranium en uppskattad trofé som även kan skickas in för bedömning hos Svenska Jägareförbundet.

Vidare läsning: Bästa jaktkläderna➡️

Denna artikel är författad i februari 2026 och refererar till då gällande svenska bestämmelser. Aktuella och lokala regler bör alltid kontrolleras inför jakt.