Knivguide - material, typer och användningsområden

Knivar är en djungel, vad är skillnad i funktion och användningsområden på en full tang 25-cm kniv och en fällkniv? Vad betyder alla uttryck? I denna guide går vi igenom uttryck inom knivvärlden och olika typer av blad, handtag, material och knivar.

 

Materialval

Knivblad finns i oändliga varianter av material, när man jämför de olika materialen finns det finns några olika kriterier som man mäter:

Hårdhet

Hårdhet anger hur bladet reagerar på utdragna tryck, det vill säga hur deformerat bladet blir om du pressar det mot en yta som är hårdare än knivens blad. Ett blad med låg hårdhet kan du till exempel inte bända med då det kröker sig medans ett blad som är extremt hårt istället går av eller har sönder materialet du bryter mot. Mäts i skalen HRC.

 

Hållfasthet

Hållfasthet anger hur valet reagerar på plötsliga stötar och hugg, till exempel vad som händer när du försöker skära genom en plastbit och stöter på en skruv, en kniv med låg hållfasthet flisar ur och får hack i eggen medans en kniv med hög hållfasthet håller. Hög hållfasthet innebär ofta låg hårdhet.

 

Slitstyrka

Slitstyrka är ett mått på hur bra en kniv klarar både passiv och aktiv användning, passiv användning är till exempel när du har kniven i fickan bland skruvar och annat som kan slita på ytan medans aktiv användning är slitaget du själv orsakar. Generellt korrelerar detta med nivåerna av hårdhet och hållfasthet men påverkas även av legeringar och den specifika kemin i stålet.

 

Korrosionsresistans (rosttålighet)

Korrosionsresistans anger hur lätt materialet påverkas av fukt och börjar rosta. Generellt innebär högre rosttålighet en kniv som får sämre skärpa.

 

Hållbarhet på skärpan

Skärpans hållbarhet (på engelska edge retention) är ett mått på hur länge bladet håller skärpan, tyvärr finns det inget mått eller skalor för detta utan anges bara i ”allmänt tyckande”.

 

Sammanfattning

Dessa egenskaper är de grundläggande egenskaperna hos knivblad, men det är inte bra att maxa allt, det handlar snarare om att få rätt kombination av alla egenskaper för ditt syfte. Några exempel på detta är stålet som i folkmun kallas för ”verktygsstål”, det är ett samlingsnamn för en del olika stål som används för verktyg och knivar som behöver en bra hållbarhet på skärpan.

I frilufts- och jaktkretsar pratar man ofta om knivblad och knivar i kolstål. Det har en mycket hög slitstyrka och håller skärpan riktigt bra, tyvärr måste man, för att få detta, offra korrosionsresistansen och en del hårdhet.

Det klassiska rostfria stålet är något man inte får glömma, det är i princip kolstål blandat med krom för att motstå rost. Detta gör att man får en högre rosttålighet, lite högre hårdhet men kniven blir också svårare att slipa.

Kort och gott kan man sammanfatta materialvalen som detta: verktygsstål är bra för knivar som ska klara många snitt men med lite slitage, till exempel slaktknivar och köksknivar, kolstål är bra för en kniv som måste hålla länge och inte gå sönder i känsliga situationer. Medans rostfritt stål är bra för den där slitvargen du alltid har med dig i alla väder, alla lägen.

 

Tånge

Uttrycket tånge, eller tang är ett namn på den delen av bladet som går in i handtaget.

De vanligaste är halv tånge, där knivbladet fortsätter halvvägs in i handtaget samt full tånge, där bladet går längs med hela handtaget och ut på baksidan där det ofta agerar som glaskross eller annat verktyg.

En halv tånge innebär en lättare kniv, men också mindre styrka och tålighet. Om du ska ta dig igenom ett vedträ med en kniv med halv tånge är risken överhängande att du kommer bryta sönder handtaget så småningom eftersom du bryter i just handtaget och inte i knivbladet.

De absolut starkaste knivarna är självklart knivarna med full tånge, nackdelen är att de ofta blir lite ”bulkigare” och tyngre. Det är alltså inte en kniv du har när du behöver ultralätt packning. En full tang kniv kan man ofta känna igenom genom de genomgående skruvarna i handtaget. 

Förutom full och halv tånge finns det en del andra varianter som inte är lika vanliga men kan vara bra att känna till. Bland annat taperad tang, som betyder att den går oftast genom hela handtaget men smalnar av.

Det finns även skelett-tang som innebär att delar av tangen är gjord som enbart en ram för att minska vikten. Observera att detta inte är alla varianter utan bara de vanligaste. Det finns förmodligen lika mång tång-varianter som fabrikat.

Bladtyper

Det finns en uppsjö med bladtyper, jag kommer gå igenom de fyra vanligaste.

Klassiskt blad

Den klassiska kniven har en rak rygg med en böjd spets som möter ryggen längst ut på bladet, den är även ofta helt rak och har ingen särskild vinkel. Dessa knivar lämpar sig bra att öva knivhantering och slipteknik med. Det är även den vanligaste bladformen för slitvargar som till exempel Mora 2000.

 

Trailing Point

Trailing Point är ett vanligt blad men med en krökt spets, detta är användbart när man gör långa drag, till exempel vad slakt, rensning av fisk eller när man ska slå gräs.

Clip Point

En clip point är ett blad med en ”utklippt” del av bladet. Detta gör den idealisk för arbete där man behöver sticka hål på saker.

Drop Point

En klassisk bladform som man ofta hittar på friluftsknivar. Fungerar utmärkt som ever day carry och som kökskniv.