Spannmålsjakt efter vildsvin
Spannmålsjakt efter vildsvin är en mycket spännande och aktiv jaktform som sker i växande gröda under främst juni-augusti och är en viktig del i att skydda böndernas åkrar mot vildsvinsskador. Spannmålsjakten sker främst i mellersta och södra delarna av Sverige där jordbruket men även vildsvinspopulationen är som mest utbredd. Jakten bedrivs främst nattetid, ofta med termisk optik, och är som mest intensiv när spannmålet nått mjölkmognad.
Hur fungerar spannmålsjakt efter vildsvin och när är den mest effektiv?
Precis som namnet antyder bedrivs spannmålsjakt efter vildsvin i eller i anslutning till spannmål, ofta vete eller havre. Juni-augusti är den huvudsakliga tidsperioden för vildsvinsjakt i spannmålen men jaktperioden når sin kulmen när spannmålet går i mjölkmognad vilket brukar ske i mitten av juli, ca två veckor efter axgång. När spannmålet är mjölkmoget är innehållet i kärnan vitt och mjölkigt och grödan innehåller som mest socker. Vid denna tid har vildsvinen väldigt svårt att hålla sig borta från fältens godsaker och det kan krävas jakt varje natt för att skydda grödorna från vildsvinsskador.
Eftersom vildsvin är nattaktiva sker också jakten nattetid. Molnfria sommarnätter i juni-juli kan det vara skjutljus nästan dygnet runt men som regel används elektroniska hjälpmedel såsom termisk optik, digitala sikten eller lampa vid spannmålsjakt efter vildsvin. Ofta används en kombination av termisk spotter för att enkelt kunna spana av ett fält efter vildsvin med ett termiskt eller digitalt sikte för att kunna ta skott även i mörker.
Om vildsvinen får fri tillgång till spannmålsfälten kommer de snabbt förstöra stora delar av skörden och spannmålsjakt efter vildsvin fyller därför en viktig funktion för att skydda jordbruket. Ofta finns det inskrivet i jaktarrenden att jaktlaget ska bedriva en aktiv skyddjakt i spannmålen och i andra fall kan bönder ta in skyddsjägare för att minska vildsvinsskadorna. Oavsett upplägg gör en god kommunikation mellan bönder och jägare att spannmålsjakten kan bedrivas effektivare och vildsvinskadorna kan kontrolleras.
Vilka jaktmetoder fungerar bäst vid spannmålsjakt efter vildsvin?
Spannmålsjakt efter vildsvin bedrivs som smygjakt eller vakjakt från torn eller upphöjda positioner i anslutning till spannmålsfälten. Eftersom det kan vara väldigt svårt att se vildsvin som befinner sig ute i spannmålen är det oftast enklast att komma i kontakt med dem när de är på väg ut på ett fält eller i sprutspår.
I praktiken brukar jakten börja med att man spanar av ett fält efter vildsvin, här används ofta en termisk spotter som registrerar värmesignaturer och därför gör det väldigt enkelt att upptäcka vildsvin även om de är dolda i spannmålen. Står man i ett jakttorn eller höjd får man bättre överblick och kan effektivt spana av större områden. Upptäcker man vildsvin i spannmålet är det sedan dags för en av jaktens mest spännande och intensiva faser - ansmygning på vildsvin i spannmål. Precis när vildsvinen kommer ut på fälten är de försiktiga och uppmärksamma men snabbt övergår deras fokus helt till de söta och näringsrika grödorna. Ofta kan man höra vildsvinens högljudda smaskande och det är inte ovanligt att man kan komma in på bara några meters avstånd - om man ligger rätt i vind, det vill säga.
En annan effektiv och trevlig jaktmetod är att komma ut några timmar innan vildsvinen brukar bli aktiva och ta pass i ett torn eller en höjd i kanten av ett fält. Då sitter man redo när vildsvinen börjar röra sig ut på fälten och man kan ofta få ett rent skottläge när vildsvinen står i kanten till fältet innan de försvinner in i spannmålen. En upphöjd position ger också bättre kulfång och överblick, vilket är en fördel vid all typ av jakt.
Hur väljer man rätt djur att fälla vid spannmålsjakt?
En av de stora utmaningarna vid spannmålsjakt är att fälla rätt individ. I högt spannmål ser man ofta bara ryggarna av vildsvinen vilket gör det extremt svårt att avgöra om det är en galt eller en sugga. Det kan också vara väldigt svårt att se om djuret är ensamt eller åtföljs av kultingar. Eftersom spannmålsjakten bör riktas in på årsgrisar och galtar krävs det ofta en stor dos tålamod och även erfarenhet för att avgöra om vildsvinet är skjutbart eller inte - en sugga med kultingar ska aldrig skjutas och är man osäker ska skott avstås.
Upptäcker man en gris är ett bra knep att titta på stråna runt omkring djuret. Om sädesvipporna rör sig oförklarligt så är det troligtvis kultingar som springer omkring. Är det en grupp vildsvin kan man som regel också alltid avstå från att skjuta största djuret och det är alltid lättare att få bra skottlägen i kantzoner eller sprutspår där mindre vegetation är i vägen. Här kan man även få möjlighet att se buklinjen vilket är det enklaste sättet att avgöra om det är ett han- eller hondjur eller om det är en spendragen sugga.
Vilken utrustning behövs för spannmålsjakt?
Ett stabilt skjutstöd, myggskydd och en pannlampa är viktiga delar av utrustningen för effektiv spannmålsjakt. Även tillbehör såsom vindindikator, viltdragare och viss säkerhetsutrustning är viktigt vid denna jaktform.
Skjutstöd av märket 4 Stable Stick eller liknande höga och stabila skjutstöd är ett väldigt bra hjälpmedel för att komma upp över spannmålet och få en stabil skjutposition. Det finns även olika tripods där man kan klämma fast bössan vilket är en bra lösning om man har tagit pass och inte rör sig så mycket. Förutom att man får en väldigt stabil skjutställning får man även händerna fria för att kikarspana eller ta en kopp kaffe.
Varma sommarnätter är en väldigt trevlig tid att vara ute och jaga men även myggen trivs bra i dessa förhållanden. Heltäckande kläder är att rekommendera och det finns även vissa varumärken specialiserade på myggavvisande tyger. Myggmedel eller elektroniska hjälpmedel som Thermacell kan också vara till stor hjälp när myggen tränger sig på.
Eftersom jakten bedrivs nattetid bör någon form av ficklampa alltid bäras med. En pannlampa är ett smidigt alternativ som gör att man har händerna fria vid eventuella eftersök eller då utrustningen ska packas ihop vid jaktens slut.
Vildsvinets absolut bästa sinne är doften och att ligga rätt i vind är en förutsättning för att kunna smyga sig på vildsvinen. En vindindikator är ett bra hjälpmedel som gör det enkelt att hålla koll på minsta vindpust. Lyckas man slutligen komma till läge och fälla ett vildsvin kommer det underlätta rejält med en viltvagn eller viltdragare för att transportera ut vildsvinet.
Även om spannmålsjakt är en väldigt trevlig och stillsam jaktform får man inte glömma att vildsvinens betar i kombination med de korta skjutavstånd som ofta uppstår i spannmålen gör att det finns en skaderisk. Det finns specialutvecklade vildsvinsbyxor och långkalsonger som skyddar mot vassa betar. Även ett förstahjälpen-kit är alltid bra att bära med sig ifall olyckan skulle vara framme.
Hur väljer man optik för spannmålsjakt?
Det finns flera typer av optik för spannmålsjakt efter vildsvin och även om lampor monterade på geväret fortfarande är vanliga har användandet av termisk och digital optik ökat kraftigt senaste åren.
Traditionellt har en lampa, gärna med grönt ljus, som fästs på geväret och tänds inför skottögonblicket används vid spannmålsjakt. Denna metod kan användas både med vanligt kikarsikte eller med rödpunktssikte vilket är en fördel vid korta skjutavstånd.
Under senare år har dock utbudet och användningen av termisk och digital optik ökat kraftigt. Termisk optik registrerar skillnader i värme och fungerar bra även om det är dimmigt eller om det är vegetation i vägen. Digital optik förstärker det naturliga ljuset och kombineras ofta med en IR-lampa för att kunna användas i totalt mörker. Digital optik ger en mer detaljerad bild än termisk men fungerar inte lika bra i dåliga väderförhållanden eller då det är vegetation i vägen.
I praktiken används ofta en handhållen termisk enhet, en spotter, för att spana av fälten och snabbt identifiera värmesignaturer. Sedan kan vapnet vara monterat med lampa och rödpunkt eller kikarsikte, digitalt sikte eller termiskt sikte beroende på preferens och behov. Termiskt sikte är ofta förstahandsvalet för den som jagar mycket vildsvin i spannmålen men det är också ett dyrare alternativ.
Hikmicro och Nocpix är två varumärken specialiserade på termisk och digital optik, vars produkter ofta används vid spannmålsjakt efter vildsvin.
Hur skiljer sig spannmålsjakt från andra jaktformer på vildsvin?
Eftersom spannmålsjakt bedrivs som skyddsjakt i växande gröda skiljer den sig från andra jaktformer på vildsvin. Framför allt gör den växande grödan det väldigt svårt för jägaren att upptäcka och könsbestämma vildsvinen. Här krävs det ofta mycket tålamod och noggrannhet från jägarens sida för att välja ut rätt individ att fälla och att säkerställa att det inte står fler grisar bakom.
En annan viktig skillnad är att spannmålsjakten bedrivs som skyddsjakt. Även fast man inte kommer åt att fälla en gris kan jägaren ha uppfyllt sitt syfte genom att skjuta ett skott i marken för att skrämma bort grisar eller gå genom spannmålen och lägga sin vittring så att vildsvinen inte vågar sig ut.
Slutligen erbjuder spannmålsjakten en härlig jaktmöjlighet då det mesta av den övriga jakten är pausad. Att få smyga omkring i bara skjortärmarna en varm julinatt och komma så nära att man hör vildsvinen springa kring benen är en jaktupplevelse av hög kaliber.